Gång på gång 2016 –
några ord om de utvalda kontrollpunkterna

Umeå Orienteringsklubbs arrangemang "Gång på gång"
handlade 2016 om att med hjälp av fotografier i takhöjd besöka 20 platser i centrala stan.

Här ligger tävlingskupongen med rätt lösning ifylld.



HÄR BERÄTTAR VI LITE MER
OM DE 20 UTVALDA PLATSERNA:

1. Gamla tingsrätten
I kvarteret Sandåkern vid gamla bron över Umeälven har det förrättats ting sedan 1800-talet.
Ett nytt tingshus togs i bruk 1879. Den byggnaden revs först 1958,
när den då nya, röda tegel-byggnaden tog över som tingshus i Umeå. Byggnaden vid Brogatan fungerade som tingshus till 1994.

 



2. Gamla Folkets hus
Folkets hus vid Östra Kyrkogatan invigdes 1934. Efter en långdragen teater- och kulturhusdebatt i kommunen, tog nya Folkets hus
i kvarteret Idun över som stans
kulturhus. Nya Folkets hus med Idun-teatern invigdes 1986. Byggnaden vid Östra Kyrkogatan förvandlades istället ltill Galaxen – en ungdomsgård med musikaliska möjligheter för det unga Umeå.
Idag bedriver Thoréngruppen utbildning i huset.



3. Öst på stan
När Egil Unander-Scharin startade Scharinska fabriken 1910 förändrades stadsbilden i kvarteren öst på stan. Arbetarbostäder byggdes upp i fabrikens närhet och när arbetarna flyttat in i sina bostäder behövde de också affärer att handla i. Ett affärscentrum växte upp i korsningen Storgatan-Häradshövdingegatan. Av den affärsverksamheten syns inga spår idag. Det var länge sedan affärslokalen i hörnet på tornhuset
förvandlades till bostadslägenhet.






4. Hilding Carlssons verkstad

Fabrikör Hilding Carlsson började göra båtmotorer och dressiner i sin mekaniska verkstad i hörnet Skolgatan-Pilgatan.
1917 byggde han om en bil till järnvägsdressin till SJ:s stora glädje – och till Hilding Carlssons stora glädje beställde SJ många fler dressiner efter det. Det gick m a o som på räls för fabrikör Carlsson! 1932 var han också redo för nya utmaningar – då byggde han sin första rälsbuss. Den följdes av många fler – 1963 hade Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad levererat 862 vagnar och därtill en hel del s k Paprika-tåg.



5. Hotell Göta

Damen som drev Hotell Göta på
50-talet hette inte Göta – hon hette Tyra! Hotellet fick istället sitt namn av gatan utanför – adressen till huset är fortfarande Götgatan 9. Hotell Göta ansågs vara centralt beläget på 50-talet.
Ett stenkast från hotellet fanns ju bussstationen och för dem som redan då hade tillgång till bil fanns Nynäs-macken på andra sidan Norrlandsgatan. Byggnaden, som under hotellåren var grönmålad, har nu skiftat färg och blivit gul med namn om sig att vara Gula Tornet.





6. Gamla fängelset
Länscellfängelset i Umeå stod klart 1861. Årtalet anges ovanför porten! Fängelset överlevde m a o stadsbranden 1888, mycket tack vare vinden som vände när lågorna närmade sig Östra Esplanaden. Gamla fängelset var i drift ända till 1981.
Kanhända är Gustav Rosén den meste kände som haft haft sängplats i fängelset. I ett ärekränkningsmål med utgångspunkt från en artikel publicerad i Västerbottens-Kuriren (som Rosén inte skrivit) fick han tillbringa ett par månader i fängelset vid Storgatan. När han klev ur fängelset kring midsommar 1916 möttes han av ett par tusen entusiastiska sympatisörer.




7. Gamla elverket
Umeå skaffade sig elektricitet tidigt – ungefär samtidigt som Stockholm. Det var ett stort ögonblick i stan
när det vedeldade ångkraftverket
vid älven togs i bruk 1892.
Den ström som alstrades räckte till
36 gatlyktor samt till belysning i kyrkan och rådhuset. I byggnaden fanns även stans brandstation. Tanken att även få plats med ett badhus var dock för optimistisk. Badhuset inrättades istället strax öster om kraftverket.



8. Borgmästarvillan
Borgmästarvillan har fått sitt namn efter Albin Ahlstrand, som var borgmästare i Umeå mellan 1892 och 1914. Villan stod klar samma år som Ahlstrand tillträdde sin befattning. Borgmästarvillan byggdes med det tegel som blev över efter att stadskyrkan byggts upp efter kyrkbranden på julafton 1887. Det var nämligen samma byggmästare som ansvarade för de båda byggprojekten!



9. Rådhuset

I Rådhuset har många offentliga inrättningar hållit hus. Förutom stadens administration, rådhus-rätten, post- och telestationen samt kreditbanken har även polisstationen huserat i Rådhuset.
I en stad som bara hade två poliser krävdes inga större utrymmen. Polisstationen hade sin port på gaveln åt väster. Den porten är nu borta – kvar på gaveln syns bara infattningen ovanför polisporten som gjordes för att ge plats åt Fru Justitia i avbildad form. Drömmen om Fru Justitia realiserades dock aldrig.



10. Hotell Margareta
Hotell Margareta vid Västra Espla-naden var ett av stans större hotell på 40- och 50-talet. Hotell Margareta och Stora Hotellet ägdes av samma familj, ett faktum som inte sällan vållade alkoholpolitiska diskussioner inom kommunen. Att en familj kunde tjäna pengar på alkoholförsäljning på ett hotell respekterade de flesta, men att samma familj med dubbla utskänkningstillstånd nästan fick monopol på alkoholservandet, upprörde inte bara nykterhetsvännerna.
När Hotell Margareta upphörde, togs lokalerna över av kommunens socialkontor. Den dåtida färgen på fasaden fick socialkontorets hyresgäster att hävda att de bodde på Skäraton! Numera är det gamla hotellet vandrarhem.


11. Folkskoleseminariet
Folkskoleseminariet i Umeå upp-fördes under åren 1923-25.
Att det byggdes som ett s k dubbelseminarium med utbildning för både manliga och kvinnliga lärare,
ansågs på den tiden vara revolutionerande. Dubbelseminariet skapades i hopp om att råda bot på den tidens stora lärarbrist i Norrland. När dubbelseminariet stod klart 1925 flyttade också det s k folkskollärarinneseminariet från sina lokaler i den byggnad som hovrätten tog över ett tiotal år senare.






12. Brandgatan i Bagaren
I kvarteret Bagaren väster om Stadshuset finns en brandgata kvar från den byggnadsordning som gällde 1866. Den tidens brandgator gick rakt igenom kvarteren parallelt med huvudgatorna. De användes när kreaturen skulle gå ut på bete och när illaluktande material skulle avlägsnas från uthusen. Tanken med brandgatorna var också att de skulle underlätta släckning av bränder inne på gårdarna. När brandgatorna inte användes hölls in- och utfarterna stängda.

 

 


 

13. Blå huset
I början av 1900-talet fungerade
det s k Blå huset som tidnings-officin för Umebladet, Umeå Nya Tidning och Westerbotten. På den tiden fanns det också två andra tidningar i stan: Wästerbottens Nyheter och Västerbottens-Kuriren, men de hade sin verksamhet på andra platser i början av 1900-talet. Först 1915 flyttade Västerbottens-Kuriren in i Blå huset, där tidningen stannade kvar till 1930, då det stora VK-huset vid Rådhusesplanaden stod klart att ta över verksamheten.

 




14. Hotell Plaza
1938 fick Umeå en biograf på den plats där Hotell Plaza nu står. Biografen hette Odéon och var så omtalad att umeborna talade om den del av Renmarksesplanaden som vätte mot Storgatan som Odéonplan.
Biografen Odéon sågs på sin tid som ett exempel på funktionalistisk byggnadskonst – ett faktum som fick många umebor att protestera när tankarna på ett höghushotell på biograftomten offentliggjordes. De ville inte att den klassiska biografen skulle rivas och de ville inte att Stora hotellet i Umeå skulle kompletteras med ett ännu större hotell. Men protesterna hjälpte föga – 1992 kunde Hotell Plaza ta emot sina första gäster.




15. Apotekarvillan
Apotekare Oskar Petterssons hus vid Storgatan var ett fyra privata stenhus som byggdes upp i Umeå efter stadsbranden 1888. Apotekarvillan stod klar 1890.
Efter ytterligare två år – när Umeå började få elektricitet via ångkraftverket nere vid älven – var Oskar Pettersson en av de allra första privatpersonerna i stan som skaffade sig elektricitet. Apotekarens goda ekonomi och villans närhet till kraftverket – båda byggnaderna i samma kvarter! – bidrog till att Oskar Pettersson kände sig trygg med sin investering...





16. Navet
Badhuset Navet fick sitt namn inför årets invigning. Dessförinnan – när badhuset diskuterades i kommunen – kallade många det för badhuset Nanna... ett märkligt namn på ett badhus som står i kvarteret Gymnastiken! Kvarteret Nanna ligger på andra sidan gatan där parkeringshuset Nanna finns. I kvarteret Gymnastiken samsas Navet om utrymmet med gamla läroverkets gymnastikhus som när det var nytt t o m visades upp på världsutställningen i Chicago 1893! Med så gamla meriter har schaktmaskinerna i alla tider hållit sig borta från gymnastikhuset.

 

 

17. Hovrätten
Byggnaden som idag huserar Hov-rätten byggdes ursprungligen som skolhus för folkskollärarinneseminariet, som startade redan 1879. Vid placeringen av seminarie togs även hänsyn till det pojkar som då studerade vid läroverket intill kyrkan – avståndet mellan lärosätena ansågs vara tillräckligt långt för att inte skapa störande umgänge mellan könen under skoltid! Efter seminarietiden har byggnaden byggts ut vid två tillfällen. Historiens gång har även satt sina spår på gatan intill – Hovrättsgatan hette förut Seminariigatan!



 

18. Rosendal
På 40- och 50-talet spelades det hockey på Rosendal. I dagens förskolekvarter hade IFK Umeå sin hemmaplan. Kamratlaget kallades redan då för Björklöven! Nästan alla spelare hade också rekryterats från
kvarter intill Rosendal! Med IFK Umeås hockeyframgångar behövdes en större arena i början av 60-talet – då flyttades IFK Umeås hemmaplan till rinken vid Sporthallen på den yta som sommartid fungerade som tennnisbana. Strax före jul 1963 flyttades hemmaplanen ännu en gång – då invigdes Isladan på Teg.

 




19. Folkskolan
Folkskolan i Umeå har bytt skepnad och förvandlats till modernt gitarr-museum – om än med vissa ekonomiska problem.
I grannkvarteret har badhuset Navet slagit upp sina portar. Få av dagens moderna badare vet att det redan i början av 20-talet skapades en simbassäng i folkskolans källare. Ännu äldre är varmbadhuset nere vid älven – det stod klart 1894 och var utrustat med badkar, dusch, ångskåp och finsk bastu – inte mycket till badhus jämfört med Navet av idag.





20. Scharinska villan
Kärt barn har många namn.
Scharinska villan har även kallats Scharinska palatset, Kåren, Gamla Kåren och GK. Villan byggdes upp av Egil Unander Scharin med Ragnar som arkitekt – samma man som sedan ritade Stockholms stadshus! Det sägs att Östberg av Egil Unander Scharin fick uppdraget att rita ett hus som passade till några av familjen Scharins möbler! Bland den tidens moderniter kan nämnas att stans allra första vattenklosett installerades i Scharinska villan 1905.




Nedtecknat av Lennart Forsberg i november 2016.